Klorfritt papper är ett välkänt exempel på miljöanpassade produkter. Det var på 1980-talet som pappersindustrin valde att investera i ny teknik som banade väg för nya produkter och minskade utsläpp. Idag kallas fenomenet för clean tech och har en egen definition.
– Clean tech är produkter eller tjänster som bidrar till en bättre miljö och minskad miljöbelastning. Produkterna ska vara kommersiellt användbara och kunna konkurrera, berättar Torbjörn Brorson, rådgivare i hållbarhetsfrågor och adjungerad professor vid International Institute for Industrial Environmental Economics vid Lunds Universitet.
Han pekar på lagstiftning och kommersiella krav som drivkrafter i utvecklingen. Lagstiftning ”knuffar igång” processen. Sedan tar krav från kunder och leverantörer utvecklingen vidare.
– Numera väljer företag att ligga steget före. Man tar initiativ utan att vara tvingad, främst eftersom miljöanpassade produkter kan stärka kundrelationerna, säger Torbjörn Brorson.
– Samtidigt kan det vara svårt att få kunder att välja nya produkter, fortsätter han. En annan utmaning gäller hur politiker och beslutsfattare agerar, till exempel kring lagstiftning och skattelättnader. Företagen vill ha tydliga spelregler för att våga satsa på nya områden.
Smörjmedel som clean tech
På smörjmedelsmarknaden kom de första miljöanpassade produkterna i början av 1990-talet. De var baserade på rapsolja och det var i skogsbranschen produkterna först fick fäste.
– Det hängde ihop med att skogsbranschen fick tuffare miljökrav på sig, bland annat eftersom det var vanligt med både mindre och större oljespill i känsliga naturområden, berättar Jan Alm, Product Manager Automotive inom FUCHS Lubricants Nordics.
Skogsbolag, maskintillverkare och oljebolag bildade projektgrupper som drev på utvecklingen. Ett problem var dock att vissa av de första, rapsoljebaserade hydrauloljorna inte höll måttet. Produkterna var dyrare att köpa in, vilket också dämpade intresset.
– Lågtemperaturegenskaperna var inte så bra, det var problem med oxidation och tätningarna i maskinerna tog stryk, konstaterar Jan Alm. Problemen försvann när produkterna vidareutvecklades, men uppfattningarna lever tyvärr kvar och präglar synen på miljöanpassade smörjmedel i vissa branscher.
I topp – miljömässigt och tekniskt
Miljöanpassade hydrauloljor blev ett draglok i utvecklingsarbetet. Det som idag är FUCHS Lubricants Nordics deltog i många projektgrupper och etablerade ett eget samarbete med forskare vid Luleå Tekniska Universitet.
– Jag är stolt över det tvärvetenskapliga, väl underbyggda arbete som vår utvecklingsavdelning medverkat i och som banat väg för dagens produkter. Vi har samarbetat med många aktörer, gjort omfattande miljöstudier, livscykelanalyser av produkter och mycket annat som varit viktiga steg på vägen, betonar Milan Kopp, HSE Advisor, Products inom FUCHS Lubricants Nordics.
– Tidigt fastställde vi hållbarhetskriterier för produkterna som i stort sett gäller än idag fortsätter han. Kriterierna kan gälla var för sig och oberoende av varandra - att smörjmedlen ska vara biologiskt nedbrytbara, innehålla förnyelsebara råvaror, ge energibesparingar eller bidra till en bättre arbetsmiljö.
Ett viktigt steg på vägen var när miljöanpassade smörjmedel började baseras på syntetiska estrar och senare på mättade estrar. I sådana produkter kan andelen förnyelsebar råvara vara hög – över 80 procent. Miljöanpassade smörjmedel måste också klara kraven på nedbrytbarhet.
– Detta öppnade dörren för dagens högkvalitativa produkter, alltså produkter med hög teknisk prestanda, lång livslängd, bra luft- och vattenavskiljande egenskaper och som klarar breda temperaturområden, sammanfattar Jan Alm.
Stora energibesparingar
Vid sidan av skogsbranschen började miljöanpassade produkter också tas fram för kraftindustrin.
– Det unika är att dessa produkter minskar friktionen och lagerförlusterna i turbiner, vilket kan ge stora energibesparingar, förklarar Jan Alm. Om alla kraftverk i Sverige använde denna typ av olja skulle energibesparingar uppnås som motsvarar årsförbrukningen i en mindre svensk stad.
Idag har FUCHS miljöanpassade smörjmedel för de flesta större branscher. En av utmaningarna nu är att få entreprenadbranschen att våga välja clean tech. Kommuner och andra offentliga aktörer ställer krav, men miljöanpassade smörjmedel används ganska sällan.
– Till del handlar det om missuppfattningar som lever kvar. Att produkterna kladdar, har kort livslängd, skadar tätningar, inte klarar kyla etc, säger Jan Alm. Vi har gjort studier av detta och kan på punkt efter punkt visa att miljöanpassade smörjmedel är betydligt bättre än traditionella oljor.
Global utblick
Även på global nivå kopplas arbetet med miljöanpassade smörjmedel till utmaningar. – Så länge biobaserade smörjmedel är dyrare – och europeiska myndigheter inte har lagkrav på att produkterna används i känsliga miljöer – är kundernas intresse en utmaning för oss, säger Rolf Luther, Head of Advanced Development inom FUCHS-koncernen. Samtidigt erbjuder FUCHS och andra smörjmedelsföretag ett brett utbud av biobaserade alternativ, som ofta kopplas till förbättrad teknisk prestanda, exempelvis kring högre energieffektivitet och lägre utsläpp.
Produkterna har idag en ganska blygsam marknadsposition, men krav från bland annat EU-kommissionen kan ändra på detta.
– Kommissionen har tagit fram rekommendationer för biobaserade produkter där man yrkar på att det blir ett lagkrav på obligatorisk användning av biosmörjmedel inom vissa områden, säger Rolf Luther.
Standardisering på agendan
Just nu är standardisering ett viktigt ämne i FUCHS hållbarhetsarbete.
– Uppfattningarna om vad hållbarhet är tenderar att variera. Därför medverkar vi till att ta fram en hållbarhetsstandard som utgår från förutsättningarna i vår egen bransch, säger Apu Gosalia, Vice President Sustainability & Global Competitive Intelligence inom FUCHS.
Han betonar vikten av att ta fram en gemensam standard tillsammans med andra smörjmedelsföretag, som alla kan sluta upp bakom och som ger stöd i branschens hållbarhetsarbete.
– Om vi själva inte tar fram en standard är alternativet att någon annan gör det åt oss, vilket kan öppna för ett system vi inte alls vill ha, säger Apu Gosalia.
Standarden innefattar hållbarhetsparametrar som vatten- och energiförbrukning, avfallsgenerering samt koldioxidutsläpp. Tanken är också att fånga upp den miljöpåverkan som uppstår i leverantörsledet.
Initiativet har tagits bland tyska företag, men Apu Gosalia hoppas att slutresultatet blir en standard som smörjmedelsföretag i hela Europa kan ställa sig bakom.
